Trädens hemliga liv

Trädens hemliga liv

posted in: Research, Livsstilsdesign, Hem | 0

Pratar träd?

Träd som kommunicerar med varandra genom ett ”wood wide web”, insekter som avlyssnar trädens signaler, underjordiska vänskapsband… Din nästa skogspromenad kommer inte att bli sig lik. Ur Trädens hemliga liv av Peter Wohlleben:

 

Trädens sociala nätverk

Träden är inte bara konkurrenter, de hjälper varandra. Träden har förbindelser mellan varandra via nätverk av svampar som omger rotspetsarna och hjälper dem med ämnesomsättningen, ibland har träden också växt ihop, och de omgivande träden kan pumpa över sockerlösning till andra träd. Trädstubbar som för länge sedan borde ha förmultnats kan hållas levande av grannträd via rötterna.

 

De flesta individer av en och samma art är hopflätade med varandra i ett sammanhängande system. Tillsammans klarar de sig bättre. Många träd tillsammans skapar ett ekosystem som dämpar extrem hetta och köld, lagrar mängder av vatten och skapar en rejält fuktig luft. För att uppnå en sån miljö måste gemenskapen bevaras. Om alla exemplar bara brydde sig om sig själva skulle många av dem dö unga. Träd som dör skapar hål i lövverket som gör det lättare för stormvindar att vräka omkull ytterligare träd. Därför stöttar träd till och med sjuka exemplar och förser dem med näring tills de kommit på bättringsvägen. Nästa gång är det kanske omvänt, och det stöttande trädet behöver hjälp.

 

Trädens språk

Träden ger sig till känna bland annat genom luktämnen. Ett exempel är akaciaträd på Afrikas savanner. Där äter girafferna av paraplyakacior. För att bli av med dem laddar akaciorna inom några minuter upp giftämnen i sina blad, det vet girafferna, vilka drar vidare till nästa träd. Fast inte till det närmaste, anledningen är att den akacia som girafferna ätit av sänder ut en varningsgas som signalerar till närliggande akacior att hot är nära, vilket får dem att förbereda sig genom att ladda upp giftämnen. Girafferna drar därför längre bort eller också arbetar de sig fram mot vinden.

 

I våra skogar utspelar sig liknande processer. Träden reagerar omedelbart om någon äter på dem, när en larv biter i ett blad förändras vävnaden runt platsen för bettet och dessutom skickas elektriska signaler ut precis som i människokroppen, inte inom millisekunder som hos oss, men efter en stund lagras försvarsämnen upp i bladen för att fördärva måltiden för parasiterna.

 

Om rötterna hamnar i svårigheter sprids information om detta genom hela trädet vilket kan få luktämnen att sändas ut genom bladen, luktämnen som är skräddarsydda för det aktuella syftet och hjälper träden att avvärja angreppet. Insektsarter kan identifieras genom deras saliv och lockämnen kan sändas ut för att tillkalla insektens naturliga fiender. Almar och tallar tar till exempel hjälp av små steklar som lägger ägg i bladätande larver. Träden kan också förvara sig på egen hand genom att låta bark och blad fyllas av försvarsämnen. De kan sända ut budskap om angrepp till varandra genom rötterna, inte bara genom kemiska signaler utan även elektriska. Svampar hjälper till att förmedla budskapen långt, det är skogens motsvarighet till glasfiberledningar, de tunna trådarna sträcker sg fram genom marken och kan sprida nyheter snabbt, ett ”wood wide web”. Exakt vad och hur mycket som förmedlas genom detta nätverk har man hittills bara börjat utforska.

 

Insekter letar målmedvetet upp ömtåliga trädexemplar, det är möjligt att de avlyssnar träden…

 

Även många positiva budskap förmedlas mellan träden, angenäma doftbudskap som blommor sänder ut och lockar till sig pollinerare. Även färg och form är signaler som syftar till att locka till sig insekter.

 

De senaste forskningsrönen har registrerat ett svagt knackande ljud från rötter, och rötter från andra plantor reagerar på det. Forskare vid det schweiziska forskningsinstitutet WSL har registrerat toner som uppkommer i skogen vid torka, om extrem törst uppkommer börjar träden att skrika. Det är när strömmen av vatten från rötterna till löven upphör som vibrationer uppkommer i stammen. Ett rent mekaniskt förlopp som troligen inte har någon betydelse. Eller? Påminner mycket om vårt eget sätt att frambringa ljud genom att luftströmmen genom strupen får stämbanden att vibrera…

 

Doft, smak, syn, elektriska signaler och ljud… det verkar helt klart som att träden har ett alldeles eget språk.

 

Träden lagrar information

Träd har förmåga att lära sig saker. Den australiensiska forskaren Monica Gagliano har för att bevisa detta forskat på mimosor, tropiska halvbuskar. Vid beröring skyddar sig deras fjuniga blad genom att sluta sig samman. I ett försök lät man enstaka vattendroppar falla på växternas blad med jämna mellanrum. Till en början slöt sig bladen genast samman, men efter ett tag hade buskarna lärt sig att vätan inte innebar någon skaderisk. Därefter förblev bladen öppna trots dropparna. Än mer överraskande för Gagliano var att mimosorna kom ihåg och kunde tillämpa vad de lärt sig efter flera veckor utan nya test.

 

Frågan är var träden lagrar det som de lärt sig, de har ju trots att ingen hjärna som som vi. Eller? Kemiska signaler och elektriska impulser, ringlande nätverk av underjordiska rötter, är det bara jag som får bilden av en jättelik, underjordisk hjärna..?

 

Forskare vid Institutet för cellulär och molekylär botanik vid Bonns universitet menar att trädens rotspetsar rymmer hjärnliknande strukturer. Förutom signalförmedlingen finns vissa anlag och molekyler som man hittar motsvarigheter till hos djuren. När roten trevar sig fram i jorden kan den ta upp impulser från omgivningen. Forskarna mäter elektriska signaler som bearbetas i en övergångszon och leder till förändringar i beteendet. Om rötterna stöter på giftiga ämnen, ogenomträngliga stenar eller alltför blöta områden, analyserar de läget och meddelar växtzonen. Denna ändrar då riktning och utlöparna får ta en omväg runt området. Att man därutöver skulle kunna se rotsystemet som något slags fäste för intellegens är något som de flesta forskare för närvarande betvivlar. De upprörs kanske över att rönen jämförs med liknande företeelser hos djur och till sist riskerar gränsen mellan växter och djur suddas ut?

 

Kommunicerar träden med oss?

Kanske pratar träden till och med med oss? Många upplever skogen som lugnande och forskning visar att skogspromenader kan förbättra blodtryck, lungkapacitet och artärernas elasticitet. Urskogar och lövskogar tycks vara särskilt hälsosamma. Barrskogar innehåller mycket eteriska oljor i sina barr och barrskogar har en starkt renande effekt på luften, men nästan alla våra barrskogar är planterade skogar. Träden i planterade skogar kan få problem, är det områden som är för torra för barrträden löper träden risk för torka, insekter kan angripa de sårbara träden och träden ropar på hjälp genom att aktivera sina kemiska försvarsmedel. Kan det vara så att vi registrerar larmet? Skogar i fara är instabila och ingen lämplig livsmiljö för människor och eftersom människor är anpassade att leta efter bästa möjliga boplats vore det väl inte orimligt att anta att vi intuitivt kan uppfatta tillståndet i vår omgivning.

 

Det bästa är att ge sig ut i skogen och känna efter! Vad känner du själv? Gran eller ek, vad får dig att känna dig bäst?

Leave a Reply